Tolkningar, samlade med hjälp av vår sensorisk apparat tolkad som sådan, där  genom våra uppfattningar, bildar det som kallas samlad information i vårt sinne och i våra mentala processer. (1)

Därför referensramen om mänsklig utveckling, är att definiera alla mentala uttryck och mänskliga manifestationer, särskilt de som etablerades i form av teorier, regler och tillämpningar, inom ett integrerat kognitivt perspektiv .

Vår uppfattning om krig eller fred, fattigdom eller rikedom, försämring eller skydd av naturen, frånvaro eller ansamling av makt, är mänskliga produkter som grundas på våra mentala tolkningar genom normerade och accepterade händelser vilka ackumuleras i minnet. Minne som i sin tur beror på vår grad av utveckling eller underutveckling och vår sätt att tillämpa tolkningar inom etablerade eller påtvingade sociala strukturer. (2)

Alla sociala strukturer i dag innebär normer, ordning, organisation, hierarki samt tekniska och ekonomiska tillväxtmekanismer.

Dessa strukturer eller system klassificerade som socio- tekniska eller helt enkelt sociala, är inte nödvändigtvis sociala i mening eller hopp för alla som komponerar dessa relationer. Mycket ofta är tvångströjor byggda genom social - ekonomiska krafter samt hierarkiska system. De är former av kraft eller "ordning" som stoppar eller undergräva önskan eller behovet om ett mänskligt samförstånd och utveckling i bred individuell och kollektiv nytta. (3) I vårt individuella eller kollektiva deltagande, med idéer, arbete, regler och tillverkade föremål integrerar oss eller integreras vi med hjälp av en viss legitimitet till reglerade och inneslutna relationssystem i vårt dagliga liv.

Dessa konstruerade system som påverkar vår naturvärld, påverkar också våra mentala tolkningar om vår dagliga verklighet som samlar i oss riktiga och felaktiga erfarenheter. Det betonas att tolkningar om den naturliga verkligheten är snarare sociala tolkningar baserade på etablerade och institutionaliserade konstruktioner är inte nödvändigtvis korrekta. (4)

I detta sammanhang studeras och analyseras det ekonomiska och sociala samförståndet om världens ekologiska och miljömässiga problem med studier av:

• Club of Rome. "Gränserna för tillväxt". 
• Stockholmsdeklarationen (6). "Earth Summit" och
• dess "Program 21 i Rio (7).
• Initiativ som kallas Rio +5 (8) och
• Johannesburg, (9) som en hänvisning till vad som definieras som hållbar utveckling.

När vi närmar oss till kärnan av problemet om hur mänskliga produktionsstrukturer genom tolkningar av bekväm anpassning bildas tillsammans med de som fanns och existerar i naturen, är nödvändigt att utforma begreppet naturligt system visavi artificiellt system.  Naturligt system med dess former av naturlig information och vad som händer att utforma ett konstgjort system som expanderar med dess infrastrukturella konglomerat och sin artificiell information son matas in i både system. (11)

Det är uppenbart att båda systemen finns inom de parametrar som kallas fysiska naturlagar. Varje artificiellt system ligger inom den verkligheten som vi kallar natur och naturmiljö, men inget artificiellt system fungerar och är integrerat i den dynamik som styr den naturliga integriteten; det komplexa förhållandet mellan ekologiska nätverk samt biosfäriska integritet i det komplexa funktionella systemet.

• Varje artificiellt system är ett fragment, en reduktion, en nedbrytning eller en anomali,   som förutom att bli permanent, ockuperar och koloniserar den naturliga produktionssektorn i alla geografiska områden på planeten.
• Samtidigt vår naturliga system, sett ur det ekologiska perspektivet och särskilt observerat genom dynamiken i biologisk-historisk utveckling är vitalt och unik som världen i vårt kända planetariska system; Unikt, eftersom det i denna värld som finns ett extraordinärt undantag i förhållande till resten av det kända planetariska systemet: det vi kallar för liv i dess högt nivå av komplexitet och evolution.

Den historiska processen för det naturliga systemet på vår planet är en "process" i ständig evolution, interaktion och samordning för att bilda biosfären under miljoner år.

Dess långa utveckling gjorde det möjligt att det biologiska tillståndet uppstod från ett rent fysiskt tillstånd, och inom det vi definierade som biologiskt, uppstod den intelligenta och kognitiva fakulteten inte på grund av konstgjordhet utan som en  naturprodukt. Mentalt fakultet som idag tillåter oss imitera, reflektera, modellera, bygga och bygga om system. Konstgjorda system inom det naturliga, med sina egna och avgränsade egenskaper, strukturerade under specifika användningar, men alltid under förutsättningar och konsekvenser under orsak, sammanhang och verkan på den naturliga verkligheten.

Det är viktigt att fördjupa oss i det faktum att under utvecklingen av våra konstgjorda system; med tanke på summan av artefakter, regler och speciella förhållanden, har människan också anpassat sig och integrerats till en speciell form av "liv" i och inom det systemet av enheter.

Det konstgjorda systemets dynamik är legitimerad och infördes tills det skapades ett socialt- ekonomiskt beroende i en ständiga interaktion. Det konstgjorda systemet i sitt inflytande på vårt kulturella och biologiska tillstånd växte och växer i dess interaktion mellan den biologiska enheten som anpassar sig och integreras till dess onaturliga miljö under den ständiga utvecklingen av verktyg och maskiner som ersätter många av elementen i naturlig interaktion i sig själv och människan själv. Detta avgör att människan blir en "kulturell" art som är distanserad från det ursprungliga evolutionära tillståndet. (12) Kulturellt tillstånd som liknar förändrade produkter som "högproduktivitet vete" eller genetiskt tillverkade tomater.

För att lokalisera oss i betydelsen och konsekvenserna av våra konstgjorda system används utvärderingsterm: ekologisk giltighet i detta arbete . Ekologisk giltighet att förklara, både de nödvändiga grunderna som möjliggör kontinuiteten i biosfären i dess integrerande- evolutionära mening, (13) såväl som giltigheten av mänskligt beteende i dess miljö, för att förklara problem och möjliga lösningar av problemets helhet som vi hanterar här och tidligt visar sig vara av strategisk karaktär för mänsklighetens överlevnad. (14)

Med ett kognitivt ekologiskt perspektiv utvecklas ett annat sätt att tänka och modellera idéer. Den induktiva eller deduktiva summan av alla förslag gör det möjligt för oss att förstå både fragmenterade observationer och vad som kan integreras från alla specifika kunskapen inom varje gren av specialkunskap. 

Sedan det kompletterande syftet är att genom integrerad observation av vad som är naturliga system och vad som är konstgjorda system, hitta parametrar som förklarar naturliga informationssystem som referensram att upprätta med hänvisning till dem med artificiell karaktär i både dess kulturella strukturering och de problem som uppkommer från ett sådant tillstånd.

Naturligtvis det centrala syftet är att etablera baser, fastställa parametrar och ge rekommendationer om vad som ska vara en integrerad teori om mänsklig utveckling. En teori som ser individen i sitt perspektiv på individuell utveckling, ser samhällen i sin hälsosam kunskaps och tillämpningsutveckling. En teori om utveckling, som upptäcker dynamiken i det ömsesidiga förhållandet mellan alla inblandade element, mellan de biologiska aspekterna, dess vitala system, biosfären och människans attityd, i de mentala, kulturella, konstgjorda och sociala tolkningarna.

Det måste observeras processen för utveckling och naturlig utveckling inför det icke-biologiska tillväxten i dess fysiska dynamik. Det är därför nödvändig att förena aspekterna av varje specifik vetenskap i sina relationer med de andra genom en gemensam nämnare;  information, Information i sin verklighets mening och tankeväckande ut- och inåtvänd värde, det vill säga kognitiva värde eller kognitiva sätt att tolka både i sin reflexiv så som i sin introspektiv form.

En integrerad teori om utveckling innebär också att man studerar de historiska strategierna i livet, både för våra arter och de andra som följer med oss ​​i kampen för existensen. Förhållanden som gör att vi kan dra samman naturliga principer i jämförelse med våra begränsade normativa, tekniska och ekonomiska tillämpningar, produkt av vår tillfälliga, opportunistiska och reducerade syn på vad som är naturligt i en oändlig kosmos som är just verkligheten.

Vår kognitiva kapacitet är också potentiellt integrerad, fast vi disponerar på en mindre synlig del av den "intelligenta" källan (15) som finns i ett hav av upplevelser som samlas i tid och rum. Hav av upplevelser som finns i olika plan i vårt sinne och i vår evolutionära generationsförflutna. Så lång som från vår cellulära existens för miljontals år sedan. Det är uttrycket för vår biologiska historia. Av denna anledning måste utformas en ny definition och ett nytt verktyg som integrerar kunskap om vad historia är och bör vara.

Det är genom vår kognitiva förmåga som vi kan planera för framtiden, vilket innebär en eventuell korrigering i det enskilda individens och kollektiva förståndet som kan möjliggöra evolutionära och icke-regressiva livsperspektiv att finnas.

Med dynamiken i våra dagliga upplevelser i miljön, skapas en introspektiv och reflekterande process. Kognitiv kapacitet som idag reduceras till en specialisering i rutin för livet. Vi lever för en förenkling i det sociala problemet med att tillfredsställa instinkter, grundläggande behov eller underliggande nöjen så snart som möjligt under en accelererande mekanism. I själva verket utnyttjas vi av de "ekonomiska krav för tillväxt" som förutom att skapa ett kroniskt kumulativt intresse, utvecklar en permanent själviskhet. (16).

I samband med vad en ekologisk kognition söker i denna studie är hur människans blivit underordnad i sin roll för utveckling av varor, där intelligens, individuell, social och biologisk kunskap blir "delvaror" för den ekonomiska tillväxtdomän som har spridit sig över planeten som ett cancerframkallande ämne.

Det ekonomiska systemet liknar en katalysator i en svart låda som kan kallas som ackumulator system. Det är den accelererande delen av artefaktsystemet. Systemet fungerar samtidigt som en kompressor och en ackumulator. Dess paradigm har funnits under flera tusen år. Dess befintlighet kräver en djup studie och revidering av de konsekvenser som detta system har haft på människans historia och framtid. Människan omvandlades till en enkel materiell resurs. Det vitala biologiska, ekologiska och mentala tillståndet blev underordnat till alla möjliga spekulationstryck och behandlad kontinuerlig som ekonomisk tillverkningsprodukt.

Förutsättningen för åtgärder, riktad mot hållbarhet, måste förena och göra tillgängliga integrerade beslut och studier baserade på naturens ekologiska iakttagelser "på egen hand" mot de av vårt ekonomiska, tekniska och sociala beteende med alla dess biverkningar. Endast på detta sätt kan en transcendental lösning på utveckling, evolution och överlevnad kan finnas som möjliga. (17)

Bristen på institutionell flexibilitet, enligt det nuvarande arbetet, är mer en produkt av en sluten och självisk mentalvärld under ett system med hierarkiska ekonomiska beslut och mindre det specifika resultatet av en teknik, dess utveckling eller dess biverkningar; Det vill säga att i nutiden, utvecklingen av all teknik är föremål för ekonomisk råhet baserad på att maximera och göra vinst omedelbart.

Inom denna studie som behandlar integrerad utveckling som ett hållbart perspektiv definieras värdet på information som kärnan i det som utgör ett konglomerat av idéer inom ramen för ekologisk kognition. Värdet på en information är inte värdet av nyheter eller kommunikationer, utan är den naturgrunden som tillåter, i deras respektive mening, de olika stegen i biologisk evolution. Det är graden av medvetande och känslan av livsuppbyggande kunskap inom dess mångfald, sammanhållning och evolution som är mening för utvecklingen i dess kognitiv förståelse om livet och dess evolutionära mångfald. (18)

Det historiska biologiska perspektivet ser människan under de förutsättningar som ges av den universalitet som naturen bildas. En produkt av en evolutionär process med mycket lång kronologisk räckvidd tills det möjliggörs uppnåendet och även begränsningarna av vår artens kognitiva kapacitet. (19) I det kognitiva perspektivet är det kunskap och processen att förstå miljön som förklarar bättre vad utveckling är. Det är just med fenomenet att vara medveten och kunna ha en egen ”intern beslut värld”, (20) där det är möjligt att projicera och bygga allt mer integrerade modeller av vår verklighet.

Modeller, som även om de integrerar tillämpliga element, är nya begränsade representationer av verkligheten. Ett faktum att de emellertid i permanent kognitiv utveckling blir förbättrade tolkningar i att leva med vår externa verklighet.

Vi vet att utvecklingen av våra fragmenterade mentala modeller, omvandlade till regler, artefakter och infrastrukturer är i ständig dynamik med den effekt de producerar på oss. Dessa mentala modeller i sina applikationer har specialiserat människan, de har förvandlat naturomgivning till en slags "artificiell moderkaka" av skamligt begränsade upplevelser. Av denna anledning är det genom den integrerade observationen av de fenomen som härstammar från vår ohållbara utveckling, att vi kan definiera och hitta en integrerad form för hållbar utveckling,  för att därifrån etablera en integrerad teori om mänsklig utveckling som det viktigaste observations verktyget tillägnad att studera allt interaktion mellan liv och dess livsomgivning.

1 . uppfattning, minne, uppmärksamhet, resonemang och motivation bland andra är kognitiva processer som verkar i en dynamik av ömsesidighet bland dem med ett gemensamt syfte: att fånga, transformera och manipulera eller representera information som utvinns från miljön. ("Learning and Cognition", TH Leahey. RJ Harris. Prentice Hall 1997. "Feeling and Perception" EB Goldstein. Thomson Editors. 1999).

3 . Det finns markanta skillnader i användningen av termen individuell och kollektiv nytta, beroende på om de behandlas som en ekonomisk fråga, en social fråga, en teknisk fråga eller en kognitiv fråga. (Smith, Marx, Habermas, Skinner, Piaget)

4 . När man talar om ett socialt system och dess miljö (ekonomisk eller social ordning med sin egen dynamik) sägs det att denna miljö har "ekonomiska och sociala kriterier" enligt vilka dess interna utformning och konfiguration skulle vara orienterad (strukturer). Med "institutionella" flöden och influenser.

Funktionerna för den institutionella dimensionen kan definieras med hänvisning till begreppet "det normativa" eller också "det konkreta" som en förklaring av områdena "positiva" vetenskaper, där det arbetar med kunskapsfilter avgränsade till det tekniska eller ekonomiska innehållet som betraktas som beräkningsmålet.

Den "normativa" dimensionen - vars förhållanden med det institutionella begreppet inte krävs, bör omfatta enligt de vanliga texterna: bedömningar av primära och etiska värden (motsvarar det normativa området) och tekniska ekonomiska standarder eller sekundära värderingar (motsvarar operativt eller positivt område).

Å andra sidan har de systemiska tillvägagångssätten som initialt med ett mekanistiskt schema med in- och utgångar gradvis lett till tillvägagångssätt som innehåller den nya teorin om sociala system (Luhmann överträffar de "funktionalistiska" tillvägagångssätten från Parsons) som observerar Integrera det sociala och alla dess funktioner i ömsesidiga relationer. (Habermas, Weber, Marx.)

5 . Källa: "Gränserna för tillväxt" -projekt: Människans situation. Klubben i Rom 1972.

6. FN-dokument, (1973, 1992)

7 . UNEP-dokument om "The Earth Summit" 1992.

8. Dokument och uttalanden om "Situationen i världen" efter Rio (Rio + 5).

9 . Dokument om "Toppmötet om hållbar utveckling. (UNEP, FN, 2002, 2003.)

10 . Kognitiv vetenskap i sin betydelse av praktisk handling, dess betydelse i mänsklig utveckling och former eller uttryck för mänsklig kunskap i sin interaktion med miljön och med sin egen ursprungskälla i form av medvetna tillstånd.

11 . De senaste definitionerna av systemteori kommer att användas, särskilt den som Luhmann föreslog i sin bok "Sociala system", för att fastställa de baser som definierar vad som förstås som naturligt och dess systemiska konformation, liksom vad det är konstgjord och blir ett autopoietiskt system.

12 . I detta fall har mutanta arter utan möjlighet att anpassa sig till en naturlig ekologisk nisch eller art härrörde från medveten manipulering av en teknisk kultur, men också: invasiva arter, ett av de centrala teman för debatterna om världstoppmötet om våta regioner, eftersom Det är ett av problemen som orsakar den största förlusten av biologisk mångfald på planeten. Av denna anledning definierar COP8 åtgärder så att de undertecknande länderna i konventet kan bekämpa dessa icke-anpassningsbara och destruktiva arter, både när det gäller förebyggande för att förhindra införandet av dem, såväl som i åtgärder som syftar till att utvidga dem, och till och med deras utrotning. . (Åttonde konferensen för de avtalsslutande parterna (COP8) i Ramsarkonventionen. FN.)

13 . Det klassiska naturvetenskapen fragmenterar och bestämmer. (Enligt Newtons fysik) De räcker inte för att beskriva de processer som äger rum i naturen (särskilt de som är relaterade till livet). Detta kräver ytterligare teorier om modern fysik. Med modern fysik förstår vi bland annat kvantfysik, kaosteori med fraktalgeometri och termodynamiken i öppna energisystem. Överraskande sammanfaller dessa metoder i en integrerad tolkning av naturen, precis som varje systemisk regleringsprocess gör. ("Modern fysik och biologi" Lorens Fischer, Schweiz 2003.)

14. Den hänvisar till vetenskaplig giltighet för hur man kan ta upp ämnet för detta arbete.

15. Hur många former av intelligens kan klassificeras? Enligt Howard Gardner finns det minst sju. " Frames of Mind. Theory of Multiple Intelligences ." Men alla dessa uttryck för intelligens bör ses snarare som ett integrerat uttryck för kognitiva manifestationer.

17. Både i dess klassiska, neoklassiska, liberala eller neoliberala former.

18. Värdet av livets fullhet, dess mångfald och dess utveckling inför entropin.

19. Ekologisk information utvärderas genom ett omfattande sätt att tänka och agera.

--------------------

2019. Nya referenser: Olika sätt att se det allvarliga problemet.

• https://www.youtube.com/watch?v=2LdPA1-1ZLU
• https://www.youtube.com/watch?v=syngPeqZLrU
• https://www.youtube.com/watch?v=JQYXJfMlD30
• https://www.youtube.com/watch?v=OUIWS5yDv0E
• https://www.youtube.com/watch?v=h97w-lDP190
• https://www.youtube.com/watch?v=_pnDwRHeuD8
• https://www.youtube.com/watch?v=inqeBVrkSLQ
• https://www.youtube.com/watch?v=DlekCYmm9J0

------------------------------------

Uppdaterad 22-09-2019: Julio Alberto Rodriguez H.