På detta sätt också kan förklaras bättre hypotesen om "Intelligensens treenighet". Eftersom den evolutionära processen i vårt fysiska tillstånd innehåller en transcendens uppnådda från evolutionens motiverande yttre intelligens (universella faktorer) mot vårt formbara inre evolution. Processer som gör det möjligt för oss, i nu tiden att tolka nya dimensioner av den universella miljön.

- Gränsen för tolkningar.

När våra kognitiva tolkningar om verklighet underordnades, filtrerades, beställdes, utbildades, manipulerades och / eller konditionerades av uppenbarligen mellangränssnitt (präster, regenter, domare, bankirer, lärare och andra inflytelserika aktörer), det blev filtrerande idéer som ansvarade på  ordning genom auktoritet, skapade utbildning, rättsväsendet,  distribution och produktion; då på dessa tider hade redan börjats bygga ett tungt artificiellt system. Händelser som inneburit ackumulerade fakta men i störta delen många grundläggande fel. Till sist ackumulerades de dominerande fel genom vår interaktion mellan vårt sinne det uppgjorda gränssnittet och applikationer på och över det naturliga och lagrades i våra kollektiva undermedvetna minne. 

Vi överbelastade den naturliga dimensionen med icke-fruktbara tillämpningar, oftast med fruktansvärda konsekvenser (massiva krig, massiv hungersnöd, överbefolkning, ekologisk utarmning, endemisk korruption ).

Det artificiella systemet initialt var enkelt, men så småningom blev ett komplext normativt regelverk (delsystem i det artificiella) och blev den första epicentrum för de nya krafter som kompletterande de andra delsystem (tekniska, ekonomiska) som utformade vad här har definierats som Artificiellt System. Dessa undersystem samordnades för tillväxt av det artificiella systemet "framsteg" och därmed orsakades den gradvisa utarmningen av det naturliga systemet.

Den allvarligaste aspekten av denna serie av historiska misstolkningar var ändringen, produkt av den växande ekonomiska mekanismen i det artificiella, som i sin exponentiell tillväxt, blev så att, normativa och tekniska delsystem reducerades, blev mindre delsystem helt beroende av ett mäktigt ekonomiskt system; ett system som blev prioriterad i människans existens. Inställning för  rutinarbete i enlighet med massproduktion blev en "fördel för det ekonomiska".

Det ekonomiska delsystem, orsakade faktiskt en cancerliknande tillväxtprocess ur den uppslukande artificiella systemet på bekostnad av den snabba utarmningen och kolonisering av naturvärlden eller naturliga systemet .

På detta sätt, kom en exponentiell tillväxt av de mekanismer som "monteras" på de levande, vilket utsätter det naturliga systemet i gungning för en alltmer  icke normal och deformerad existens i levande samt en tidligt förminskning av hoppet på framtid, där:

• Det finns en interaktion mellan ökningen av olika mänskliga trauma (inre förorening) och reaktionen på försörjningen vid växande yttre förorening där interaktion människa - kostgjord verklighet är ett faktum.
• Det destruktiva beteendet mot livet och dess mångfald (entropisk acceleration) sänder och mottar kontinuerligt utmatning. Det är en interaktion som omfattar alla och påverkar dagligen deras naturliga eller universella miljö.
• Den rutinmässiga monotonin, ackumulerade disinformationen, stress, tidsbestämd fysisk inneslutning, kontinuerlig bombardemang av transaktioner/reklam (brus) som inte är nödvändiga för livet. Inte tillåter oss upptäcka det monumentala felet om hur vi ska existera harmoniskt utan genom våra förvrängda medvetna och omedvetna aktioner.
• Mänskliga entitet förlorar sin sunt förnuft för livet, förvärvar ett artificiellt synsätt att tillgodose olika behov. 
• Det är möjligt att människan blir en säregen typ av rutinenhet för att köpa och sälja saker men med foga värde för transcendentala funktioner.
• Reflekterande mental aktivitet eller introspektion med transcendentala meningar är nästan omöjligt att utveckla. I nuvarande läge, mentala impulser agerar för varje nuet, allt bör vara omedelbara, vi bombarderas med reklam i snabba pulser, då misstänksamhet växer lavinartad och förvirring är enorm.
• Människan håller på att bli en automatiserade enhet genom ett gränssnitt som fastställdes som dogm allt sedan från "köpmans tempel" tiden.
• All interaktion mellan liv och människan, blev globalt permanent casino, där kollektivt alla förvärvar behov av sjuklig "frosseri" i det artificiella / materialsystemet: den enda drivkraften, enda motivationen för mänsklig existens.

En kort och effektiv reflektion visar att det artificiella systemet under feltolkning av dess användning, fördärvar och utarmar den naturliga världen och naturligviss människan, Då påståendet ur evolutionens perspektiv blir förlorat. 

Aktuell framsteg är inte en framsteg i den naturliga världen, och det är inte den vitala och naturliga intelligensen som kan utveckla i den onaturliga världen som växer konstgjord.

Det är i den konstgjorda världen (reduceraren av den naturliga) som vi agerar och handlar. Därför våra Samhälle i sina felaktiga bastolkningar om organisation och gränssnitt förhindrar vårt sätt att leva på en harmonisk, fri, bredare, korrekt och medveten individuell tolkning under vår nuvarande verklighet.

Den transcendentala utvecklingen av sinnet och dess kreativa intelligens blir mycket svårt att utvecklas inom den "artificiella placentan" av programmerade kroppar, En värld av konstgjordhet blir mänsklig utvecklings paradigmatisk  kris.

Det bör förstås här är att inte alla mekanismer eller artificiell dynamik i vad som jag beskriver som artificiellt system kan vara felaktiga eller destruktiva. Det som orsakar felet är de primitiva, falska gränssnittsackumulatorer fyllda med skräp och buller som huvud ansvariga i sin dynamiska process son ger feltolkningar, reducerad information och disinformation i sin kostgjorda tillväxt.

- Den flerdimensionella aspekten.

Termen visdom, sett från denna alltmer globaliserad "civilisation" i vilken vi lever i, är bara en filosofisk term, "opraktiskt", inte värdig den viktiga och realistiska pragmatism. Visdon eller förnuft behovs inte. Därmed kan inte genomföras en transcendental mental process i varje individ och dess dagliga verklighet i sitt evolutionära perspektiv. I en sådant tillstånd behövs ordningsrutiner, lagar och styrning.

Det måste förstås att historien om mänskliga civilisationer har samlat stora fel/missförstånd i tolkningen om mänskligt beteende och dess praxis. Dessa handlingar deponeras i årtusenden i samhällets instinktiva och undermedvetna minne på våra rutiner, tänkande och handlingar.

Om vi ​​i början: vår evolution leddes "av Gudshanden" (instinkt) eller av vad vi kallar naturen i evolution och dess Biohistoria. Biohistoria kan förklara för oss att i den bio- processen, fanns en harmoni på kanten av livets evolutionära intension. I denna "primitiva" dimension är dock förklaringen att "känna sig själv" en initial härledning för konformationen av mänskliga medvetna samhälle i harmoni med den normala tillfredsställelsen av våra primära behov.

Men vid uppvaknande i vårt medvetande tillståndet, fick vi inte en instruktionsbok om hur vi skulle agera på samma harmoniska (biologiskt naturliga) sätt att samexistera i grupper som före vår bevakning av instinktiva omedvetenhet.

Då tredje mellankommande part kom (pseudo- gränssnitt) i vår naturlig miljö och vår inre miljöns medvetande: uppstod då början till vår komplexa  psykohistoria. 

Gränssnitten i form av religiösa aktörer, myndigheter, råa styrka eller legitimerad våld, kraft byggt ur "ordning", standarder, verktyg och särskilt makthavare i relationen: resurs arbete - tillfredsställelse, skapade artificiella gränser till grundläggande behov. Från denna motsägelse i utvecklingen av en "praktisk" intelligens, blev "logiken" i ordningsmakt dominerande över empatiska intelligens. Allvaret ligger i att  utveckling av transcendental intelligens (kreativa) kunde inte tillåtas om inte för att dra nytta av att förenkla livet inför "Köpmans Tempels" altare. (1)

Mänsklig historia för att bli en tidsrums vetenskap bör vara beskrivningen av omfattande systemiskt evolutionär process som innebär beskrivning av följande schema:

Kan sägas att alla dessa systemiska stadier av vår verklighet är en kontinuerlig energiprocess i verkligheten där non - entropi är livs kontinuerligt konfrontation med entropiska lagar. Lagar som utarmar livssfär, i en process som antingen möjliggör evolution eller regression som alternativ.

Framväxten av mänsklig intelligens är inte en ledig/slumpmässig händelse, det är ett livsprojekt eller kosmisk icke-entropi som står inför sin dynamik i aktivitetsbeteende antingen för att interagera i sin förstådda jämvikt eller i sin  disinformerade rymdtids dimension.

Därför är den intelligenta aktiviteten hos varje mänskliga varelse inom sig själv och dess förhållande till miljö ett ömsesidigt beroende process son kan leda i dess korrekta evolutionssammanhang.

Den analytiska och specialiserade vetenskap inriktning bromsar den systemiska studie och tillvägagångssättet i förhållande mellan element och komplexa helhet i dagens ordning.

Till exempel: Den uppsättning levande varelser (biokenos) i sin naturliga miljö (biotop) ) är ett system som organiserar sig själv, men det är inte så att "helheten bestämmer delarna". Ur det systemiska perspektivet är det snarare  interaktionerna mellan parterna  som bestämmer den enskilda helheten för att verka i sin miljö vilket i sin tur ger upphov till parternas beteende.

__________________________

(1) I förhållande till den tolkning som beskriver att vår planet är "Templet".

(2) Naturen är det som finns, religion ser det som Gud, andra som en skapelse av icke mänsklig intelligens.

(*) Tema relateras till avhandling Kognitiva Villkor för Mänsklig hållbar utveckling (2005)

--------------------------

Obs! användning av "Google translator" (spanska till svenska) i andra artiklar gav plats till feltolkningar och galna fraser. Ovanstående översättning är egen, hoppas att översättningen är tillfredställande.

Tema uppdaterad 2019-08-16  

- Julio Alberto Rodriguez H. 

_____________________________

Det som hittills presenterats måste också betraktas som en studie av det naturligt förhållandet till artificiell utveckling. Förutsatt att resultaten av forskningen tydligt visar att mina hypoteser är verkliga lösningar framför de normala vetenskapens katastrofala uttalanden om mänsklighetens framtid.