8.1 Praktiska eller långsiktiga villkor för IS/IT strategier 

Teoretiska studier i ADB och systemvetenskap, överensstämmer fortfarande med att informationssystem (IS) måste utvecklas nära användarnas behov och möjligheter men inom gränser för det strategiska mål som verksamheten i organisationen tillåter. Därför var 1990- till 2000-talets effektivitetstillämpning i produktion av varor och tjänster, inte bara beroende av den ekonomiskt vinstivern i den fria marknadens och globaliseringensanda som spred sig i världens länder, utan också en sammanblandning av nämnda "ekonomisk anda" och IS samt IT metoder och strategier i stängda och öppna organisatoriska system.

På liknande sätt har systemutveckling hittills begränsats till att anpassa datamaskiner till människans organisationsbehov. En praktisk begränsning som i längden anpassar även människan till systemet. Varken objektorienterad, reglerbaserad eller kunskapsbaseras analys och design har kunnat observera det som ligger utanför ett företag- eller en organisationsdomän:

När termen öppna system används, betyder detta helt enkelt att det är öppna system inom gränser som tillåter en specifik organisatorisk strategi i specifika företag eller organisationer, eftersom utanför dessa avgränsningar försvinner den ekonomiska eller tekniska "nytta" som var orsak till den valda "strategin".

Om "nytta" i stället skulle mätas i termer av utvunnen kunskap och mänsklig helhetsutveckling med stödd av IS/IT är vår definition av öppna system alldeles för begränsad. Vid studier av verkliga öppna system observerar vi och befinner oss i ett obegränsat antal nivåer i form av en miljö och dess ömsesidigt påverkande relationer och element, där varje element kan observeras i åtminstone två tillstånd:

• Ur ett mikroperspektiv där element ger information om tillståndet och möjliga åtgärder.
• Ur ett makroperspektiv, där miljön eller helheten ger information om förändringar.

I ett samhälle i dess funktionella och strukturella omgivning, är det därför viktig att använda begreppen utvunnen kunskap och informationsvärde ur ett tvärvetenskapligt samarbete.

De flesta teoretiska studier inom Systemvetenskap och Informatik, uttrycker fortfarande ännu idag sitt beroende eller sin rädsla för det ekonomiska tvångsmaskineriet genom att försöka bevisa IS/IT´s, verkliga, dolda eller virtuella fördelar som tillämpning, som vetenskap och särskilt som "vinstmaskin" för att på så sätt hävda sitt existensberättigande. Ett existensberättigande som egentligen inte behöver diskuteras. Studier och tillämpningar som hanterar och behandlar information har haft längre evolutionsperspektiv än dessa som hanteras av ekonomi eller teknik. Både ekonomi och teknik är kunskapstolkningar i form av relativ ordnad information som kan användas, förändras eller neutraliseras om en ny grad information skulle bekräfta behovet av nödvändiga förändringar, dessa som kan drabba ett ekonomiskt eller teknokratiskt system.

Eftersom information och dess värde är direkt relaterad till olika grad av mänsklig kunskap samt olika kunskapsmanifestationer så som:

• Medvetenhet
• Kreativitet
• Uppfinningsrikedom
• Organisationsförmåga
• Innovationsförmåga
• Kompetens
• Förmåga till syntes/analys
• Förmåga att ordna/ändra.
• Motivation och fantasi
• Förställning av en inre värld
• Föreställning av en yttre värld

Den långsiktiga IS/IT strategin inom universitet, organisationer och företag bör egentligen vara att utvinna kunskap med ovannämnda referenspunkter på både bred och djup front. Genom dessa referensramar utvinner man efteråt alla praktiska aspekter i IS/IT behandling, problemlösning, beslutsfattning och organisationsstrategier.

Mentala representationer kan vara kopplade och frikopplade.

En kopplad representation upplevs i interaktion med händelserna eller i verkligheten som upplevs närvarande: man kan lära sig att simma genom trial and error och prova flera olika beteende tills man lyckats eller drunknat.

En frikopplad representation är däremot något som individen har och kan utnyttja oberoende av verkligheten och närvaron. En sådan representation kan till och med stå för något som aldrig har funnits överhuvudtaget. Frikopplade representationer byggs på en "inre värld" där en uppsättning av dessa representationer ingår. Det viktiga med en sådan inre värld är att inne i den, kan man simulera olika försök, även den med trial and error simning och utforska olika teoretiska lösningar.

Om en person representerar tänkbara handlingar som kan tillämpas, så kan personens inre världen ge även en uppfattning om vilka konsekvenser som kan förekomma om handlingen utförs i den verkliga världen. Om konsekvenserna som föreställdes i den inre världen stämmer tillräckligt väl överens med vad som skulle hända i verkligheten har personen i fråga ökat sitt överlevnadsvärde via en information med högvärde.

I det långa loppet kan en lyckad ansamling av sådana kognitiva situationer med högt informationsvärde, som skulle efterlevas och förbättras under flera generationer betecknas som en lyckat överlevnadstrategi för dessa som har upplevt och genomlevt processen.

Förmågan att föreställa sig det som inte finns i omgivningen är mer utvecklad hos människan än hos andra djur: Apor, liksom andra däggdjur, leker under sin uppväxt. Men det är bara människobarn som hittar på nya lekar i synnerhet låtsatslekar. När man låtsas använder man åtminstone två representationer av samma föremål, man representerar på det normala sättet och dels på det låtsade sättet. Föreställningsprocessen har att göra med utvecklingen av vår medvetenhet.

Ett avgörande steg i tankens utveckling är att inse att mina medmänniskor är medvetna om att jag tänker på liknade sätt som de gör och att vi därmed har ett medvetande. I den medvetande processen blir man så småningom medveten om sitt eget medvetande, man uppnår alltså självmedvetenhet. Ett medvetande om medvetandet förutsätter att man kan rikta uppmärksamheten mot den inre världen och förstå kopplingen mellan den inre världen och uppmärksamheten i sig.

Den kognitiva förmåga att kunna planera för framtida behov har högt informationsvärde och är värdefull ur ett evolutionärt perspektiv. Problemet med dessa handlingar är att de ofta står i konflikt med de som tillfredsställer de nuvarande behoven och/eller lusterna. Inom ekonomin finns t ex. olika teorier över hur man bör fatta beslut. Den mest kända an dessa är principen för att välja det alternativ som maximerar den omedelbara nyttan. Principen kan tolkas som en händelse med information med korttidsvärde

Tänkandets utveckling kan beskrivas som en allt högre grad av oberoende från händelserna i omgivningen, detta på grund av att en hel del av hjärnans aktiviteter kan frikopplas från dessa händelser, men verkligheten är det som gör att vi måste hitta nya tankar och därav bättre kunskap för att förverkliga nya förutsättningar i vår mänsklig utveckling.

Det som gör att kognition intar en mer aktiv roll inom studier av information och dess bearbetning i naturliga och artificiella miljöer är att utvecklingen av den aktuella IT:n i flera aspekter fungerar närmare den kunskapsutveckling som tidigare endast var kognitionsvetenskapens studiedomän.

Kognitionsvetenskapens inriktning på frågor om aktuell informationsbehandling förklaras dessutom genom den mänskliga kognitionens biohistoriskt perspektiv som visar ett gradvis uppvaknande kring olika mentala förställningar och dess representationer under människans evolution:

• Ett objekt med en viss intention var möjligen den fösta medvetna förställning om en verklighet som erbjöd redskap som en förbättring i människans kamp för att överleva och därav ge henne ett bättre överlevnadsvärde.
• En föreställning om religion var ett historiska steg i människans kognitiva utveckling. Denna abstrakta representation öppna gränser till en inre värld för att kunna betrakta det okända i den yttre värld.
• Med filosofi, är människan medveten i sin observation av den yttre världen och kan därmed. Skapa ett informationsvärde i sin tolkning av verkligheten och dess attribut
• Genom psykologi, observerar människan sin egen inre värld: förställningar, representationer och tolkningar yttrar sig i henne som ett behov att lära känna sig själv som prioriterande i utformning av en identitet.
• Fenomen, tillstånd, den inre världen i den yttre världen, atomfysik, kvantfysik, relativitetsteori, representerar ännu en fördjupat bild av verklighetens naturlagar som modelleras av den inre värld i människans hjärna.
• Att vara medveten om betydelse av information som potentiell, utvunnen eller omedelbara kunskap är lika revolutionerande som upptäckande av objekt som potentiell och formbara redskap.

Genom det sista steget i den kognitiva utvecklingen har termen informationsvärde en djupare innebörd i samband med hur, när och var den utvunna kunskapen uppnås i en värld med oändliga och potentiella kunskapsmöjligheter.