9 Slutsatser.
 

 

Centrala avsnitt i detta arbete beskriver hur information behandlas i naturliga och artificiella system.

Informationsbehandling ur ett biologiskt perspektiv startas med själva livet:

  • Ur evolutionens syn på livets uppkomst, biologisk mångfald och biologisk utbredning
  • Ur utvecklingens syn på tillväxt, utformning av förutsättningar och biologiska överlevnads strategier.

För att kunna observera vad som sker i relationen mellan information och dess omgivning använder jag mig av föreställningar på mikro- och makronivåer, vilka agerar i en dynamisk och omväxlande process. I processen kan man beskriva olika element och därav bilda länkar i den vetenskapliga utforskningen av vår verklighetsvärld. Verklighetsvärld på ett integrerande perspektiv som söker förklara det som vanligen studier IS/IT öppna system inte kan förklara:

 

Utvunnen informationskunskap från en delad ämnesvärld gör det svårt att uppfatta helheten.

 

Integrerade observationer i det vetenskapliga fältet fördjupar ett tvärvetenskapligt arbete och gör det möjligt att samordna teorier och principer av filosofisk, teknologisk, biologik, kognitiv och IS/IT karaktär.

Relationen mellan biologiska och logiska strukturer är uppenbara. Genom medvetna handlingar har människan bearbetat sina modeller och från de enklaste tolkningar av sina biologiska behov, har hon skapat en inbyggd och logisk intention i varje tillverkat verktyg.

Varje intention är en ansamling av ordnade idéer som erhåller ett bestämt informationsvärde. Ett informationsvärde som liknar en matematiskt oberoende variabel som innehar ett potentiellt resultat.

Vårt medvetande via vår kunskap om verkligheten är inte bara verktygens tillverkare utan intentionens tillverkare. En utökad kunskap ger plats åt ännu mer komplexa grader av intention i de mänskliga skapelserna.

För att förklara hur kaos/kosmos teorin har stor betydelse för informationsteori, informationsbehandling och tillämpningar inom IS/IT, måste termodynamikens lagar, entropi, ordningsfenomen, evolutionsteori, mångfald, intention, intelligens, kunskap och agent observeras ur sina effekter i det mänskliga agerandet.

Genom deduktiva och induktiva jämförelser kan vi dessutom förklara varför det är nödvändigt en ny syn på information. Information i dess breda vetenskapliga studie. En studie som inte bör begränsas till olika systemvetenskapliga ansatser eller några administrativa effektivitetstekniker utan som en renodlat informationsvetenskap.

Termen informationsvetenskap har tidigare används och tolkats som delämne för teorier och tillämpningar inom journalistik, biblioteksväsen, pedagogik och administration. Meningen med ett ämne med bred och djup förståelse för informationens betydelse måste omfatta en helhet ur ett förnyat vetenskapligt perspektiv. Ett perspektiv med liknande katalytiska effekter som kunskapen i traditionella teknologin hade över industrialismens revolution och utveckling.

Eftersom syftet med den metateoretiska uppsatsen, är att uppmärksamma kognition, information och teknologi som viktiga vetenskapliga verktyg i "en ny ordning", måste en sådan ordning beskrivas i konstrast med den gamla, med dess industriella och ekonomiska förutsättningar, dess förhoppningar och begränsningar:

Denna uppmärksamhet riktas speciellt mot informatikens underordnade och påtvingade roll i den tekno-ekonomiska domänen. Teknoekomiska system som liksom en tvångströja omöjliggör förberedelser till en vetenskaplig eller samhällelig revolution.

Så länge institutioner och samhälleliga strukturer befinner sig under kommando av den ekonomiskt spekulativa kärnan, kommer inte kontrollerbara men samtidigt djupa förändringar att kunna sättas igång. Institutionell avsaknad av flexibilitet kan dessutom orsakas av ett mer instängt ekonomiskt regelverk än av teknologins egenartade karaktär eftersom även teknologin har underordnats till de råa spekulativa regler baserat på omedelbara vinster.

Jag anser att både de växande anomalierna i vårt samhälle och vårt sätt att tänka vetenskapligt, gör att vi hittills inte har lyckats frigöra oss från ett förutbestämt men samtidigt icke stabilt regelverk.

Förändringar som kommer att ske, behöver inte vara helt okontrollerbara. Negativa effekter kan dämpas om vetenskapens dynamik "släpps fri" i sina observationer på meta- makro- och mikronivåer där makrostrukturen visar sig ha allvarliga problem.

Studier av information i förändringsprocess är normalt av kreativ och innovativ karaktär, omfattar nya och gamla begreppskomponenter som observeras genom analys eller syntes utan barriärer . Detta skulle i vårt fall betyda, att stora förändringar i den systemvetenskapliga traditionen kan frigöra sig från sin administrativbetonad karaktär.

När språngvisa förändringar på samhällsnivå är oundvikliga, kan det mest renodlade förändringsverktyg påverka med en katalytisk effekt. Ett nyckelbegrepp i förändringen är informationsvärde som visar sig ordna okända element vid sökning av problemlösningar. Värdet av bättre ordningsgrad i ett IS förbättrar förutsättningar, omformar, definierar och integrerar på ett nytt sätt de vetenskapliga "mikro-helheterna" som utspridda i tidigare fragment förenas i den nyordnande verkligheten. Dessa helheter föds då efter en dragkamp mellan de fackinrutade idéerna och de andra som i "anarkin" utnyttjar de enorma möjligheterna som en ny världsbild erbjuder och i sig kommer att oundvikligen överträffa den gamla.

Det biohistoriska perspektivet visar tydligt att människans främsta redskap är kunskap. I detta perspektiv har människan utvecklat medvetenhet och en "inre värld" där hon kan utforma komplexa modeller som bearbetades med stöd av alla våra sinnen. Sinnen som kodades mentalt ur "naturvärlden" fast i den mentala verklighet kan andra och nästa oändliga alternativa modellvärldar utformas och representeras.

Den kognitiva förmågan beskrivs som en hittills framgångsrik överlevnadsstrategi. Förmågan är baserad på att tolka verklighet på rätt sätt genom information och dess specifik värde för att skapa en bestämd grad av ordning i teori, handling och tillämpning.

Utveckling av mentala modeller är även relaterade till hur vi skapar redskap, verktyg och maskiner. Dessa mentala modeller förenar kognition, information och teknologi på ett avgörande sätt. Ett sätt som även kan förklara hur vår mänskliga utvecklingen, dess alternativa möjligheter och våra framtida förutsättningar kommer att ske.

-------------------------------- J.A.R

  Referenslista: