Titel:  Kognitiva villkor för mänsklig hållbar utveckling.

 

Abstrakt:

 

 

Genom vår förmåga att skapa tekniska och ekonomiska system, har samhället kontinuerligt utvecklat fungerande artificiella strukturer. Samhällets artificiella dynamik påverkar vår verklighets tolkning om vad som kännetecknas som utveckling. I detta sammanhang är både den utveckling som betecknas som hållbar och den andra, i sin kontinuerliga tillväxt definierad som globalisering, produkter av vårt teknoekonomiska system.

Åtgärder som utformas genom inrutade teorier under påverkan av den byggda artificiella verklighet i vilken vi lever i, förblir begränsade i syftet att lösa problem av global karaktär.

Med arbetsfördelning och specialisering har varje individ anpassats in i en interaktion mellan människa och maskin, för att effektivt fungera under den samhälleliga strukturen. Det nämnda sättet att leva gör dessutom att människan så småningom blir kroniskt beroende av den artificiella värld i vilken hon lever, den värld som lovar att trygga människans behov, agerar egentligen som en "artificiell moderkaka".

Ovanstående observationer motiverar denna avhandling. Genom att förklara först den historiska och geopolitiska kontexten av det som kallas för biologisk mångfald och hållbar utveckling, har den för avsikt, att påpeka det motsägelsefulla i de institutionella aktiviteter till åtgärder för att ändra vår levnadssätt, utan att förändra de grundläggande institutionella principer som etablerades för bevarande av det teknoekonomiska systemet och dess omfattande infrastruktur.

Den andra avsikten med detta arbete är, att etablera en referensram som baserar sig på vår kognitiva förmåga att tolka vår omgivning. Eftersom våra definitioner och visioner om vad som kännetecknas som hållbar utveckling, är tolkningar av vad som är en del av vår verklighet, stämmer dessa tolkningar oftast inte överens med vår begränsade konceptuella värld, i sina spektrum av teorier och tillämpningar vilka agerar i samspel för att utforma en "omgivningen" på ett särskilt sätt. Denna omgivning med normer, verktyg, teknisk infrastruktur, specialiserade kunskaper, ekonomiska hierarkier och instrumentala erfarenheter är annorlunda än den andra som i sin ömsesidig påverkan sker under naturgivna förutsättningar.

Våra problemlösningsförslag avspeglar oftast, i det kognitiva perspektivet, sina artificiellt byggda begränsningar. För att åstadkomma en hållbar utveckling i samspel med naturens villkor, är det därmed nödvändigt att definiera två kognitiva tolkningar eller informationssystem som påverkar vårt sätt att observera vår omgivning, det ena, som samspelande artificiella komponenter i ett artificiellt system, det andra i sin naturliga karaktär, för att observeras som ett samspelande naturligt system.

Det sociotekniska samhället som ett funktionellt system, gör att vi letar efter relativa och inrutade lösningar som inte motsvarar det ekologiska kravet för ett långsiktigt bevarande av vårt livsrum. Därmed blir den tredje och viktigaste avsikten med detta arbete att utforska ett integrerande sätt att tänka och lösa komplexa problem via referensramar inom en ekologisk kognition. Denna ansamling av integrerande tankeprocesser i sin kognitiva dynamik är grunden för en integrativ vetenskap som kan kännetecknas som kognitiv ekologi. Det är genom en förståelse för den dynamiska relationen mellan ekologi och vårt integrerade sätt att tänka och tillämpa våra redskap, som ett artificiellt system kan ändras, begränsas, anpassas eller integreras till det naturliga systemet för att närma sig till ett harmonisk samspel mellan dessa system och vår naturomgivning.

Nyckelord: Integration, mångfald, utveckling, kognition, ekologi, arbete, naturlig, artificiell, information, system.

 

  Julio Alberto Rodríguez  | Abstrakt i PDF-format:  | till index: | huvudsidan: