En grundläggande referenspunkt i människans utvecklingsförlopp är den mentala befintligheten som kallas för medvetenhet: det kognitiva tillståndet i rätt bemärkelse.

Genom vår medvetenhet och under vår kognitiva utveckling som individer utformar och reviderar vi tolkningar av vår verklighet. Tolkningar genom mentala representationer som ger plats åt våra teorier och tillämpningar.

Eftersom det är med vår kognitiva förmåga vi tänker, planerar, beslutar, skapar och producerar i vår dagliga liv, måste en sådan förmåga ha visat sig vara tillräckligt framgångsrik i sina tolkningar för att kunna ge oss vad vi biologiskt, socialt och kulturell eftersträvar. Detta i alla fall i form av en utvärdering över vår arts överlevnadsstrategi.

Som art, har människans beteende och kognitiva förmåga utvecklats de senaste fyra miljoner åren. Utvecklingen har ständigt fortgått på biologisk, kulturell och mental nivå.

Ur det biohistoriska perspektivet började det hela med att vi reste oss upp på två ben och hade våra armar att disponera som redskap, ett beteende som emellertid inte var tillräckligt för att göra oss till vad vi hittills blivit. Dinosaurerna hade utvecklat samma beteende flera miljoner år tidigare, men dinosaurernas hjärna var alldeles för enkelt för att kunna använda de befriade armarna och hantera andra redskap.

Vårt övernattnings och redskapsbeteende medförde förmågan att behärska elden. Vi lärde oss att representera vad vi observerade och att framställa abstrakta symboler, utföra ceremoniella riter och utforma ett socialt samspel med våra döda.

Kulturellt sätt och redan under vår förhistorisk tidsepok var, teknik, språk, religion och social organiserande den mänskliga artens gemensamma kännetecken. Dessa kulturella verktyg utvecklades i olika nyanser beroende på den specifika naturmiljön man levde, i vilket samhälle utformades, den strategi som anpassades för att kunna överleva samt hur olika grupper kognitiv tolkade och tillämpade olika problemlösningar.

Under vår historiska tidsepok anses Grekland vara den kulturella vaggan till nuvarande vetenskapliga institutioner, där filosofi med alla sina kognitiva tolkningar är av central betydelse för vårt verklighetssyn.

I västerlandets historiska perspektiv började ordet kognition användas i Europa under renässansen, då den grekiska kulturen återknyts med den västerländska samhällsutvecklingen efter en lång period av vidskepelse och religionsövertro.

Termen kognition, (fr. lat. Cognitio: inlärande) definierades då i äldre studier av psykologisk filosofi som tankeliv, vid sidan av känsloliv (emotion) och viljeliv (volition).

En senare utveckling av termen kognition, inbegrep forskning som utformar och prövar modeller för att beskriva tänkandet och de funktioner som sammanhänger därmed. Tankeliv, känsloliv och viljeliv förenades så småningom i de flesta av dessa modeller.

Eftersom tolkning av verkligheten utgör parametrarna för en bestämd definition av vetenskap samt hur vetenskapen skall tolka verkligheten, har huvudsakligen två inriktningar påverkat synen på kognition och verklighet: humanismen och empirismen. (1)

Under prägel av Newton, antog empiristerna att allting var mätbart och en värld av regelbundenhet väntade på att bli upptäckt. Pavlovs experiment (behaviorismens fader) verkade bekräfta denna regelbundenhet även för levande varelser: Pavlovs hundar dreglade av betingade reflexer, reflexer som inte hade att göra med födan; det var möjligt att experimentera och mäta även mänskligt agerande, och därmed människans tänkande. Under behaviorismen motiverade Taylor betingelsen för monteringsfabriken och olika arbetsmoment i produktionen.

Via humanismen utvecklades nya kognitiva aspekter som kom att fylla flera andra tomma luckor om vetenskapen kognition; medvetande, intention, känsla, självförverkligande, frihet, ansvar, motiv, m. m, upplevelser som krävde annorlunda metoder än de mätbara.

Utvecklingen av avancerade redskap och en bättre insyn i hur olika vetenskaper är relaterade till varandra, där information är den gemensamma grundfaktorn, gör att den moderna kognitionsvetenskapen studerar olika informationssystem, både naturliga som artificiella IS, och därmed bidrar till teorier och tillämpningar om information och dess betydelse i det mänskliga tänkandet.

I det kognitiva perspektivet är det därför grundläggande att studera hur information blir information för oss.

Att studera hur information presenteras och bearbetas i naturliga system, i synnerhet i den mänskliga hjärnan och därav hur modeller kan göras med hjälp av olika artificiella system, omfattar flera kunskapsområden. Kunskapsteori, medvetande filosofi, neurovetenskap, artificiell intelligens, kognitiv psykologi, kognitiv antropologi, informatik och lingvistik kan nämnas som direkta gränsämne i den tvärvetenskapliga forskningen som bedrivs inom kognition.

Samtidigt, ingår perceptions- och minnesmodeller, kunskapsrepresentation, inlärning, begreppsbildning, språkförståelse, problemlösning, planering och beslutsfattande i de studier som främjar kognitiva tillämpningar. Målinriktat visavi kreativt organiserande av information är avgörande för lösning av problem, d v s ju mer ordning (2) kunskap har i minnet desto lättare blir det att hitta bästa sättet att lösa olika problem.

Människans naturliga organiserande av information har utvecklats under många miljoner år. Biologiska betingelser för att hantera information relaterade till basala behov startades med själva livet. För att kunna fördjupa oss i det tvärvetenskapliga område som skapar teorier och studerar information både som naturligt så som kulturellt och/eller artificiellt fenomen är det därför viktigt att beskriva informationen i den biologiska betingade processen som vi generation efter generation genomlevde, hur den kulturella beteende blev mer komplext i samband med vår förmåga att tillverka och hantera redskap genom allt längre och mer komplicerade sekvenser tankegångar och handlingar, och speciellt hur vi blev medvetna eller hur vi utvecklade vår medvetenhet.

Kognition och dess vetenskapliga område studerar även inlärning och utlärning och dess tillämpningar dvs:

• hur instruktioner bör eller måste anpassas till elevens/receptorns förmåga att införliva nya fakta
• och hur instruktören/sändaren kan beskriva relevanta fakta inom det begränsade problemområdet.

Modeller och dess representationer har stor betydelse för specifika kognitiva studier. När vi därmed orienterar oss i tillvaron med hjälp av våra sinnen, känslor och intellektuella förmågor, bearbetar vi ständigt modeller eller representationer av en del av verkligheten med hjälp av strukturerad information. Den bearbetade informationen jämförs även med vad vi redan har i minnet om andra modellerade, representerade och observerade fenomen.

Ovannämnda process som sker i det mänskliga intellektet kan vi på ett förenklat sätt jämföra med processerna som kännetecknar en dator, där vi matar in information i form av intryck, erfarenheter, kunskap och insikt. Informationen lagras därefter i minnet.

Information i form av olika signaler och ur ett biologiskt perspektiv har vi behandlat under många miljoner år utan att vi överhuvudtaget och i nuläget diskuterat det som en del av informationsteori eller Informatik t. ex:

• Cellernas interaktiva organisationsförmåga och dess informationsvärde.
• Organismernas nisch och anpassningsförmåga som modell för studier av centraliserade eller decentraliserade informationssystem.
• Livets mångfald och dess spridning och utveckling som IS i dess makro- och mikroperspektiv.
• Interaktion mellan individen och dess omgivning, där inlärning sker i kulturella och naturliga IS miljöer samt hur relationen natur kultur sker och utformas.
• Känsla, perception, reaktion och kunskap i form av meddelande.
• Kreativitet, handling, teknik och verktyg som sammanhängande IS processer.
• Kognition som informationens dynamik.
• Utveckling och evolutionens tillämpande dynamik som IS/IT prototyp.

Det finns mycket att betona vid studier av den information som startades med livet, där vår kognitiva tolkning senare haft en central betydelse.

Kognition ger plats för våra tankeprocesser och vår verklighetssyn, verklighetssyn som tillämpas som teknik, eller möjligheter att bygga oändligt antal modeller ur verkligheten.

Sistnämnda erfarenhet intygas av att människan existerat, som verktygstillverkande art, i över två miljoner år, av de kring fyra miljoner år som hon funnits på jorden.(3). 

Vad kognition i stort sätt har som vetenskapligt fält idag, är direkt relaterat till hur information representeras, tolkas, betraktas och även hur dess teknologi utvecklas. Därmed på det tillämpningsbara plan, hur alla dessa aspekter hanteras av oss i vårt nuvarande IT samhälle.

Även om inriktningen i detta arbete begränsas till aspekter som behandlar kognition, information och teknologi, är det nödvändig att påpeka att i denna studie används kärnan av dagens vetenskapliga världsbild. En sådan världsbild bygger på en sammanhängande blandning av: Newtons fysik (4), Teorier på mikro- och makrokosmos dvs, tolkning av kvantteorin (5),  Entropilagen (6), samt Einsteins tid/rums relativitets principen.(7) Grundläggande begrepp som hittills varit normala parametrar för vad vi kallar vetenskap.

Som tidigare nämnts, har en hel del av våra filosofiska, psykologiska och språkliga teorier kognition som referenspunkt, d v s hur vi reflekterar, representerar och tolkar omgivningen eller hur vi utformar vårt konceptuella universum för att agera därefter. I denna uppsats, avgränsar jag emellertid kognition som vetenskap i sin förbindelse med vad som kännetecknas som information och dess teknologi : dvs, den dynamiska relationen med den tänkande och organiserande människan och dess informationsbehandlande redskap och drar slutsatser därefter enligt följande schema: